Lästid:

Fågelfoto från gömsle i Extremadura, fjärde dagen

Heldag i örnarnas gömsle! Märkligt namn för ett gömsle som i första hand ska locka gamar men även glador och vit stork. Några örnar tror jag inte kommer att ses därifrån, men det behövs inte, gamarna och gladorna är motiv så det räcker.

Tidig avfärd för insittning i det bekväma stengömslet innan soluppgång. Medan vi riggade våra kameror placerade Alfonzo ut slaktavfallet som skulle locka ner gamarna, ungefär 70 kilo kött! Mycket av renset spreds på marken framför gömslet men största delen stod utplacerat i tre frusna klumpar för att förhindra att storkarna och gladorna skulle sätta i sig allt innan gamarna dök upp. Alfonzo var dessutom vänlig nog att låna ut ett extra stativ så att jag kunde rigga upp både mitt 600mm och mitt 300mm objektiv i varsinn glugg i gömslet. När gamarna väl var på plats skulle det ju inte gå att plocka in och ut objektiv så det var skönt att ha båda beredda!

Ornarnas gömsleGömslet för gamar, glador och storkar.

Efter ungefär en halvtimmes väntan började de första gladorna dyka upp. De cirklade runt, landade i träden och spanade och försökte snappa åt sig kött i flykten utan att landa. Istället blev det de vita storkarna som var först till bords. Storkarna marscherade lugnt omkring och stoppade glupskt i sig mat. Förklaringen till gladornas avvaktande beteende kunde sen hittas, en räv smög fram och plockade åt sig några bitar kött som transporterades i skytteltrafik till någon gömma i närheten.

RödrävRödräven hade lärt sig att det fanns mat att hämta där gamarna utfodrades. Minst sex besök gjorde där den snappade åt sig en rejäl bit kött och sedan snabbt drog sig tillbaka.

Glador och storkar i all ära, det var ju gamar som var målet. Och efter flera timmar satt den första gåsgamen plötsligt bara där i ett träd och kollade av läget! Tydligen är det gamarnas taktik att först skicka ner en spejare som kollar av läget innan alla gamarna går ner för att äta. Spejaren är på sin vakt och mycket lättstörd så enligt instruktion så slutade vi fotografera och väntade på att den skulle lämna klartecken till övriga gamar.

GamporträttNär gamarna dök upp gick det undan. Det var inte många sekunder som det var någon gam som stod stilla utan att var aomgiven av en mängd andra gamar. Här är det en gåsgam som har tagit ett steg tillbaka och betraktar skådespelet.

Det tog en bra stund innan spejaren var övertygad om att kusten var klar men till slut måste den ha lämnat någon sorts klartecken för plötsligt kom det gamar från alla håll. Det var en minst sagt häftig syn när det landade gamar samtidigt som det kom gamar springande genom skogen och andra kom hoppande över stenmuren på ena sidan av gömslet. Att så många fåglar i den storleken hade kunnat omringa gömslet utan att vi märkt något var ganska imponerande och samtidigt lite otäckt. Det var som att se en hord med fotbollshulliganer dra fram när fåglarna med sina kala huvuden rusade in som en klunga och började kivas om maten.

HuliganerNär gåsgamarna drar fram ser det ut som en samling huliganer på väg att möta motståndarna.

Trots att det mest såg ut som stök och kiv måste det varit en väldigt effektiv metod för där gamarna hade passerat såg det ut som om någon gått med en dammsugare, och fort gick det också. När de väl börjat äta lät sig inte gamarna störas av våra kamerors klickande. Måltiden höll på i kanske tio-femton minuter och sedan drogs sig alla gamar tillbaka, hoppandes på marken över ett litet krön ungefär 150 meter framför gömslet.

SläktträffenNär gamarna började äta gick det vilt till och det var inte lätt att isolera motiven. Här är det en grågam som syns i en lucka mellan alla gåsgamar.

Nu var det åter fritt fram för glador och storkar. Maten längst bort i från gömslet hade ju helt ätits upp så nu tvingades fåglarna närmare. Det gav fina möjligheter till närbilder och porträttbilder. I värmen gick flera av gladorna runt med öppna näbbar vilket kunde se lite lustigt ut.

Hör mig!Skrikande brun glada.

Efter någon timmes väntan var så gamarna tillbaka. Även den här gången välde de fram från alla håll utan förvarning. Men kanske var de mättare nu för de var inte lika på för att komma fram till maten utan motades bort av storkarna. Det var fascinerande att se närmare femtio gamar stå hopträngda i en klunga vaktade av en stork som patrullerade myndigt fram och tillbaka mellan gamarna och maten. Det tog en bra stund, men tillslut gav sig storkarna av en efter en och gamarna kunde göra en ny framstöt till maten. Det blev en ny orgie som varade i en knapp kvart men den här gången var återtåget mer utdraget. Flera gamar stannade kvar en bra stund i slänten bakom utfodringsplatsen innan de en och en gav sig av.

SvårstartadDe stora gåsgamarna behöver få upp farten innan de kan lätta från marken. När de väl fått luft under vingarna manövrerar de skickligt mellan träden innan de tar höjd. För den här gamen är starten extra svår då den saknar höger fot.

Tillslut var alla gamarna borta liksom maten. Ett par vita storkar gick runt och plockade förstrött upp en kvarlämnad köttslams här och var. Klockan hade nu passerat fem och det var dags att begära hämtning. Det är viktigt att den som kommer för att hämta är den som skrämmer bort fåglarna så att de inte lär sig att gömslet innehåller människor. De cirka tio timmarna i gömslet resulterade i ungefär två tusen bilder i de båda kamerorna. Med femtiotalet gåsgamar och minst fem grågamar kan det sammanfattas som ytterligare en lyckad dag!

Lättande gåsgamTrots att gåsgamen är en stor och tung fågel lyckas den lätta inne bland träden. Det är en mäktig syn när den sedan tar höjd.
Magnus Renmyr